Monday 4 March 2024

De här frågorna ställs till de nordiska journalister i de nordiska länder som

 

De här frågorna ställs till de nordiska journalister i de nordiska länder som har kyrkoval och som partierna deltar i ?

A) Ni skall utgå från att den kristna-judiska politiska alliansen inom EU som styrs av Ursula vonder Leyen med hennes Christian Democratic Union (CDU) och som får näring genom kyrkovalet som riksdagspartierna deltar i är orsaken till att EU röstade mot vapenvila i Gaza.

Alliansen ( som består av 71.6% Christianity , 45.3% Catholic , 11.1% Protestant , 9.6% Orthodox, 5.6% other som är orsaken till att kriget inte kunde stoppas, människor inte kunde räddas , miljön inte heller kunde räddas och infrastrukturen demolerades totalt.


B) Gör en intervju med det judiska centralrådet för att få svar på de fyra frågorna:

  1. Hur många av deras medlemmar deltar i det israeliska valet ?

  2. Anledeningen till att det judiska centralrådet inte lyckats med att införa demokrati i sin religion trots att de genom religionsfriheten haft rätten att utöva sin religion sedan 1700 -talet, liksom den svenska kyrkan, så att andra religioner kan följa efter ?

  3. Vad anser det judiska centralrådet om att judarna överlämnar samma 75-år långa konflikt mellan Israel och Palestina från den ena judiska generationen till den andra ?

  4. Hur ser det judiska centralrådet på den israeliska ockupationen och bosättningarna. ?

Krig utgör ett hot mot miljön och mänskligheten


Saturday 2 March 2024

Integrationspolitik, Vem styr skeppet i din tro ?

                                                        Integrationspolitik.

Makt åt folket: Vem styr skeppet i din tro

Demokratins roll när det gäller att skydda religionsfriheten men kan alla religioner omfamna demokrati ?

Utmaningar med att införa demokrati i religioner !



1) Kan det vara just det att det är den demokratiska avvikelsen som har gjort att

demokratin i de nordiska länderna inte har utvecklats utan stagnerat och som kan ha lett till att har blivit svårare att bilda stabila regeringar och att utan föregående folkomröstning tillåtas att genomföra stora förändringar som t ex Natomedlemskap genom prognoser och politik genom överenskommelser som D-Ö, J-Ö och Tidö.

2) Kan det vara just den demokratiska avvikelsen som har gjort att endast de nordiska länderna har infört demokrati i sina trossamfund, Protestantism , genom kyrkoval men inte andra länder som USA, Kina, Indien, Iran , Israel m fl.

3) Det kan det vara just den demokratiska avvikelsen som lett till bildandet av å ena sidan den kristna-judiska politiska alliansen och den muslimiska-politiska alliansen å den andra sidan.

4) Kan det vara just denna demokratiska avvikelse som har gjort att den långa Palestinska- Israeliska konflikten inte går att lösa även om en tvåstatslösning genomförs.

Integrationspolitik både inom Mellanöstern och EU , USA, Kina, Indien , Israel och övriga länder , avser processen att kombinera och slå samman olika element till en harmonisk helhet.

I ett samhällssammanhang innebär integration i grunden samexistens mellan olika kulturer, religioner (som lyckats införa demokratin i sina trossamfund ) samt språk ( att även minoriteter och urprungsbefolkningar får utöva sitt eget språk) och som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål som fred ,demokrati, hållbar utveckling och mot klimatmålet.

Således integration kan endast uppnås genom interreligiös dialog, religion och rösträtt (följa den demokratiska principen som betonar att det är demokratin som har givit alla trossamfund religionsfriheten, därför måste demokrati införas i alla trossamfund, utan undantag ). Detta som endast delvis fungerar i de nordisk länderna som har infört demokrati i sina trossamfund genom kyrkoval men som har exkluderat andra trossamfund från det . Integrationspolitisk framgång är att se till att få religioner att arbeta för fred genom att alla trossamfund följer den demokratiska principen utan att vare sig påverka sin tradition, sedvänjor eller tvingas till anpassning.

Identitetskris: Kan demokrati samexistera med djupt rotad tro ?

Kampen för demokratisk representation i religiösa samfund , rösträtt inom religiösa samfund

Diplomatiska implikationer av att främja religiös demokrati .

Flyktingarna , Palestiner A och Israeler B som var politiska aktiv i sina hemländer sökte skydd i ett av de nordiska länderna som har infört demokrati i sina trossamfund , kyrkoval . Både A och B är genom sin kamp väl medvetna om sina grundläggande rättigheter . Palestinier A flydde i samband med mordet på fredspristagaren Saddat efter Camp-David avtalet . Fredspristagaren mördades av en muslimisk terrorist . Israeler B flydde efter mordet på fredspristagaren Rabin efter Oslo avtalet. Den fredspristagaren mördades av en judisk terrorist. Båda morden var av religiösa skäl. Därför är den långa Palestinsk-Israeliska konflikten av religiös karaktär och kan endast lösas genom att demokratisera alla religioner.

A och B upptäckte emellertid att det land som de befann sig i och fick skydd i har infört demokrati i sina trossamfund och att det är detta som har bidragit till stabilitet av de nordiska länderna och som lever i fred sida vid sida . Detta i sin tur har bidragit till att de nordiska länderna gått vidare med sin utveckling , fred och demokrati samt mot en bättre välfärd.

A och B fick därför uppmuntran att engagera sig demokratiskt så att de skulle kunna bidra till en demokratisk utveckling i sina hemländer ,här bland sina vänner och bland sina vänner i sitt tidigare hemland. Båda upptäckte att det inte är många som känner till något som heter kyrkoval och inte heller är de intresserade av det. De är inte religiösa.

A och B har emellertid upptäckt att det är demokratin som har givit trossamfunden religionsfrihet och de undrade då hur det kunde komma sig att det bara är de nordiska länderna som har infört demokrati i sin trossamfund, protestantismen och tillämpar demokrati genom kyrkoval men inte andra länder inklusive kristna katoliker och ortodoxa .

Judarna som redan på 1700- talet fick utöva sina rättigheter i Sverige och och sedan fick utöva sin religion fritt genom religionsfriheten, har synagogor, och judiska centralrådet och dessutom deltar de i det israeliska valet men inte i kyrkovalet. Muslimer i Sverige har motsvarande rättigheter men deltar ändå inte i kyrkovalet eller har ett motsvarande val i sin religion.

Även om majoriteten av de nordiska ländernas befolkning inte är religiösa och anser att religionen är en privatsak så uppstår det inga konflikter mellan de som deltar i kyrkovalet och desom inte gör det , religiösa eller sekulära .

Därför deltar i kyrkovalet även sekulära protestanter såsom politiker och partiorganisationer.

A och B gick därför igenom EU-medborgarinitiativet och kom fram till att här fanns ett ljus i slutet av tunneln . Genom fredliga , diplomatiska och demokratiska medel kan de rätta till de avvikelserna .

Att få alla trossamfund och politiker som deltar i kyrkovalet att inse att de fyra demokratiska avvikelserna är ett stort problem och som därför måste avhjälpas genom integration som definieras ovan.

Att övervinna motståndet mot demokratiska principer i tron !

Att följa den demokratiska principen : We start from the principle that it is democracy that has given all religious communities freedom of religion, and that democracy be introduced in all religions, without exception.

Trons valsedlar: Hur din röst formar din religions framtid ?

Trons väktare: Hur demokratin skyddar dina övertygelser ?

Krig utgör ett hot mot miljön och mänskligheten

https://multireligionvalsystem.eu.org/How-to-solve-a-most-complex-and-controversial-issues-in-the-world ?



De här frågorna ställs till de nordiska journalister i de nordiska länder som

  De här frågorna ställs till de nordiska journalister i de nordiska länder som har kyrkoval och som partierna deltar i ? A) Ni skall utgå...